onsdag 18 oktober 2017

You’ll Never Walk Alone…

Plats: Celtic Park, Glasgow
Datum: 12 februari 2013
Tid: 20.40
Stadion kokar i ett hav av vitt och grönt, Celtics färger.

tifoceltic_205077686

I tunneln som leder från omklädningsrummen till planen ligger det en spänning i luften, så stark att man kan skära i den med en kniv. Var och en sköter sina känslor på sitt eget sätt, Gigi som står längst fram i gruppen i egenskap av kapten skojar och skämtar med någon.
Jag själv står där och väntar nervöst på domarens kallelse för att äntligen kunna gå in på plan. Nu saknas det bara några minuter innan matchen Celtic – Juventus, åttondelsfinal i denna upplaga av Champions League 2012/13, kan ta sin början.
Barnen som står där i ring på mittfältet, skakar den jättestora svart och vita banderollen med Championsloggan och till noterna till den så ökända Championshymnen så lever drömmarna som fansen i halva världen bär på.
På läktaren anländer de sista åskådarna i sista minuten. De allra flesta åskådarna som kom under den senare delen av eftermiddagen är redan på plats trots den bitande kylan i denna så kalla Skotska kväll. Alla mobiler är redo att filma samt fotografera spelarnas inträde på planen.

Juventus v Celtic - UEFA Champions League Round of 16

Jag står kvar där i tunneln och skulle kunna berätta många andra saker, små detaljer som detta. Det är som om jag har allting där, framför mina ögon.
Och hur kan man glömma alla de första sex eliminationsmatcherna? De såg jag alla från ovan, inlåst i en bur som man kallar för ”Sky Box”, men jag kan försäkra er alla att det är en plats mycket närmare till helvetet än till himmelen.
En orättvis avstängning!

Antonio Conte

Längs ryggen kryper det kalla kårar bara genom att tänka tillbaks på det, tanken av att jag aldrig hade fått uppleva ett ögonblick som detta, att jag ej heller hade fått möjligheten att kunna debutera som tränare i Champions League om vi inte hade lyckats nå denna åttondelsfinal. Ej heller hade jag fått uppleva denna magiska kväll och att stå här och lyssna på denna enorma kör, denna sång som når mina öron, stark som en kanonkula men ljuv som en smekning;
”When you walk trough the storm
Hold your head up high
And don’t be afraid of the dark….

Som väl är så kan jag lite engelska och denna är verkligen lätt att förstå. När du går igenom en storm, håll ditt huvud högt och var inte rädd för mörkret. Celticfansen sjunger den mest kända kärlekshymnen som man någonsin kan höra på en fotbollstadion.
Noterna från ”You’ll Never Walk Alone” verkar fylla hela stadion och lyfta den från grunden upp till skyn. Jag har alltid tyckt att det är en väldigt underbar sång, för den talar inte bara till hemmalagets egna Benjaminer men sprider en värme till allas hjärtan. Det finns inga spår av hat eller förakt för motståndarna, den riktar inte sig på att hota någon. Tvärtom vänder den sig till alla de som upplevt starka intensiva känslor i sina liv och då speciellt under fotbollsmatcher.
”Walk trough the wind
Walk on trough the rain
And you’ll never walk alone
You’ll never walk alone…”

Går igenom vind och regn, och aldrig ensam. Celtic Park sjunger till mig med, trots att jag är på väg in på plan som motståndarlagets tränare. Det är deras sätt att hälsa dig välkommen, ett härligt mottagande: ”Äntligen, Antonio, vi väntade på just dig. Du går aldrig ensam.”

Säkerligen har jag inte gått ensam för att nå ända hit. Det är en historia, en väg, en lång väg, där jag mött vänliga ansikten som jag kunde le åt men också mindre vänliga ansikten.
Dagar av gloria och dagar av mörker. En historia, min historia, som till största delen består av fotboll och passion. Det som pressar mig att bli starkast av alla, att nå över mina egna gränser.

Antonio-Conte

Från orättvisan i calcioscomesse (spelskandalen) har jag kommit ut som en starkare man. Mer bestämd och mer mogen. Jag har blivit annorlunda, en man som lämnat alla de mediokra personerna bakom sig, de som ville trycka ner mig i leran.
Denna magiska kväll, här på Celtic Park kan inte betala igen allt det jag fått utstå, inte heller ge tillbaka alla de leenden jag inte kunde ge till alla som jag håller av eller de som jag älskar.
Men framtiden börjar ikväll.
Och nu, alla in på plan, vi har en match att vinna!!
Antonio Conte

161599541

Från Antonio Contes bok, ”Testa, Cuore e Gambe”

Fino Alla Fine, Siamo Con… Te!!!
/Lorenzo Callegari

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *