HUR STÅR DET EGENTLIGEN TILL MED RÄKENSKAPERNA I JUVENTUS?

Juventus elimination i kvartsfinalen i Champions och det efterföljande raset på börsen provocerade en alarmerande våg runt den ekonomiska situationen i bianconeri men som man genast kan säga bara är delvis motiverad.

Hur viktig är förlusten på aktiemarknaden?

För det första så är det viktigt att specificera att de ökända ”300 miljoner euro” som man förlorade på börsen omedelbart efter förlusten mot Ajax inte har någon som helst inverkan på resultatet i klubbens balansräkning, och följaktligen inte heller på Juves framtida strategier på spelarmarknaden och för Financial Fair Play.

Det som har minskat med 300 miljoner är faktiskt kapitaliseringen eller marknadsvärdet av bolagets aktier, beräknat som antalet cirkulerande aktier multiplicerat med deras pris på marknaden.

Det totala värdet av kapitalisering är viktigt endast ur en finansiell synpunkt, eftersom ju högre den är, desto mer attraherar det ytterligare investeringar på aktiemarknaden. Som tidningen, Il Sole 24 Ore, beskrev häromdagen, Juventus år på aktiemarknaden har varit väldigt positiv, och det i en sådan stor omfattning att det blev en riktigt stor spekulativ bubbla som främst skapades av euforin kring köpet av Cristiano Ronaldo i somras.

Som vid varje bubbla så förväntar man en explosion vid första bästa tillfälle då aktieägarna förutser att kunna uppnå maximalt värde för deras aktier på börsen: vad som också skedde efter eliminationen i Champions, men som ändå hade hänt senare, även efter en eventuell seger i Champions League,

Räkenskaperna till hands, trots att värdet på aktierna föll efter förlusten mot Ajax, så har Juventus sen augusti tjänat hela +52% och innan returen mot Ajax så var andelen värd över +90%, och det var just det som garanterade den högsta avkastningen bland de 40 ledande italienska företagen som alla verkar inom alla sektorerna och som är noterade på börsen.

Vad fick det för påverkan på resultaträkningen?

Förlusten i kvartsfinalen i Champions har däremot påverkat de ekonomiska räkningarna på grund av de förlorade intäkterna som man skulle fått in vid ett eventuellt avancemang i Champions. Men även i det här fallet så är förlusterna mindre än det som rapporterats från olika källor: att man skulle förlorat ca 33 miljoner euro jämfört med en seger i Champions, där bara 13 miljoner euro skulle hamnat i bianconeris kassor om man gick till semifinal.

Detta beror på att de tidigare beräkningarna inte tar hänsyn till ökningen av de rörliga premierna som ska ges till spelarna i förhållande till varje omgång, vilket kan beräknas, genom att studera tidigare räkenskaper, ligga på ca 15 miljoner euro vid en eventuell finalseger.

Eliminationen ledde därför till en förlorad intäkt på knappt 20 miljoner euro, visst är det en viktig summa men för en klubb som Juve, så är det inte en oöverstiglig sådan, speciellt inte för en klubb som närmar sig en omsättning på hela 500 miljoner euro om året och det utan att räkna in alla vinster från ev. försäljningar av spelare.

Så, inga problem för bianconeris räkenskaper?

Om de pessimistiska rekonstruktionerna är orealistiska, så är det fel att även stödja den diametrala tesen om motsatsen. Faktum är att Juventus räkenskaper presenterar några kritiska problem sett ur ett framtida perspektiv, en stor förväntan efter investeringarna förra sommaren och som kommer att styra strategierna under nästa spelarmarknad.

Baserat på de senaste uppdateringarna från uppskattningarna som man har gjort så ser det för närvarande ut att det är möjligt att förutse ett underskott på cirka 57 miljoner euro i slutet på säsongen, men det kan dock förbättras fram till den 30 juni genom nya vinster, främst från försäljning av några spelare eller med en väsentlig ökning av intäkterna från sponsorerna som man är igång med att förhandla om.

Ett resultat som dock skulle vara den sämsta de senaste åren men som inte ställer till några problem, främst när det gäller Financial Fair Plays regler. Det också för att inom deras ekonomiska rambestämmelser så ser man till alla de avskrivningar man har, som infrastrukturer, avsättningar, investeringar i de olika ungdomslagen, damlaget, osv, som för närvarande ligger på cirka 25–30 miljoner om året och dels för att de två tidigare åren avslutades med totala tillgångar på över 80 miljoner euro.

Men man måste också ta hänsyn till räkningarna inför nästa säsong, de 85 miljoner euro som man väntar sig från ökningen av omsättningen jämfört med förra året har faktiskt bidragit till att för fullt betala investeringen man gjort för Ronaldo men det räcker inte till för att täcka alla de extrakostnaderna som är en följd av andra operationer på spelarmarknaden. De årliga avskrivningarna har ökat med cirka 45 miljoner euro medan lönernas påverkan på budgeten i stort är stabila; 63 %. Detta trots de nästan 110 miljoner euro som man fått ihop genom sin kloka och välplanerade ”player trading”.

Om man kommer att bekräfta de passiva räkningarna för 2018/19 som är nära 60 miljoner euro, så vill det säga att förlusterna kommer att täckas genom att påverka en stor del av nettotillgångarna som för FFP måste vara positiv och som i början på säsongen låg på 72 miljoner euro. Men eftersom klubben inte ser ut att ha några intentioner inom den snaraste framtiden att göra en kapitalökning för att upprätthålla det positiva nettovärdet vid tidsfristen den 30 juni 2020 så blir det nödvändigt att sträva efter en väl balanserad budget, eller nästan, som säsongen 2019/20.

Agnelli håller tal till aktieägarna

Hur mycket måste man tjäna på spelarmarknaden?

Om man beräknar totalkostnaden för truppen, med undantag för spelarna vars kontrakt håller på att gå ut och att man istället betraktar det man får tillbaka från lånen (bland dessa även problemet Higuian som kommer att påverka det hela en hel del), så ligger beräkningarna av budgetresultatet väldigt långt ifrån detta resultat. Vad som behövs är nästan 200 miljoner euro för att nå det som är det uppsatta målet.

Det måste först sägas att om Juventus repeterar deras väg i Champions nästa år, eller i stort sett den samma, så innebär det att man får in minst 50 miljoner euro mer jämfört med förra säsongen. För de andra 150 miljonerna, så finns det andra vägar att slå in på, man kan delvis försöka med sitt arbete med att öka på intäkterna från de olika sponsorerna, men grovjobbet måste ske via spelarmarknaden.

Nödvändigheten att få räkningarna på plats även genom att sälja vissa spelare behöver inte betyda att det automatiskt innebär en förminskning eller försämring av truppen. Vi får dock inte bli förvånade att behöva se några viktiga spelare lämna redan till sommaren som i sig kan garantera mycket höga vinster, vilket skulle få klubben att andas lite för att sedan använda detta till att finansiera köp av andra viktiga namn och detta genom att utnyttja den så välkända mekanismen, där realisationsvinsterna redovisas i räkenskaperna under det året som man utför dem, medan inköpskostnaderna för varje ny spelare, sprids under hela kontraktets löptid.

Utöver Paraticis försäkran om att mästarna stannar kvar i laget så är intrycket det, förutom Cristiano Ronaldo och några till, att klubben är redo att värdera buden för de flesta av spelarna som idag är i bianconeri för att sedan utvärdera bekvämligheten vid en eventuell försäljning och då samtidigt hålla ett öga på den ekonomiska planen och samtidigt ta hänsyn till räkenskaperna för att finna lämpliga ersättare på marknaden. Som sagt, det ser ut att bli en intressant sommar.

Vill du läsa om liknande saker här på sidan? Stöd då gärna mitt arbete med en välbehövlig donation, det hjälper mig att skaffa mer material som böcker, tidningar och tidskrifter!

Fino Alla Fine!
/Lorenzo

Lorenzo Callegari

Jag heter Lorenzo Callegari och Juventus har varit min passion ända sen 1966. Född i Italien, uppväxt i Sverige och flyttade tillbaka hem till Italien 1993 där jag än i dag lever mitt liv.

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

0